När du dör blir du en ängel.

Mörker.
Han sitter högst uppe på kyrkans tak. Framför honom ligger en utvald samling redskap. Knivar, nålar, skalpeller. Små flaskor och behållare med olika innehåll.
En liten flaska i grönskimrande glas väljs ut, tillsammans med en av de minsta knivarna. Kniven fäster han vid bältet, där tre andra redan finns. Flaskan stoppas ner i en ficka, varifrån en tyst pistol flyttas till ett axelhölster.
Han fäster upp sitt blonda hår i nacken. De blå ögonen ler när han breder ut sina vingar och kastar sig ut i intet.
Han flyger över en stad som aldrig sover. Neonljus blinkar, discomusik ekar mellan husväggarna, där han svävar på tysta vingar.
Blicken sveper över dunkla gränder och bakgator. De större gatorna är ytterst olämpliga för hans ärende här ikväll.
Där, en kvinna. Utsmetat läppstift, trassligt hår, sönderslitna kläder. På väg hem, eller tillbaka till ljusen för att söka nya kunder?
Hon är perfekt.
Han viker in vingarna bakom ryggen, dyker mot marken en bit framför henne. Hon går sakta och ostadigt, med låren tätt ihopknipna.
Gjorde han illa dig, lilla hora?
Han ser nu att det är en ung flicka, knappt tjugo år fyllda. Han fäller ut sina vingar igen, hindrar fallet, landar på fötter strax framför henne. Drar fram den lilla kniven.
Flickan hejdar sig ett ögonblick. Hon kan urskilja en skepnad där borta. Det ser ut att vara en man, och en vacker sådan. Nu börjar han gå mot henne. Hans ansikte är vänligt, han håller ena handen utsträckt.
Hon är drucken, trött, och för varje steg påminner en skärande smärta mellan hennes ben om nattens oförsiktiga kund. Hon står kvar, orörlig, när skepnaden närmar sig. Hon rör sig inte ens när han omfamnar henne, och sveper in henne i ett mörker med röda fläckar.
Åter breder han ut sina vingar, de svarta. Han lämnar henne där på marken, bredvid en svart fjäder, fläckad av blod.