C#.

Ni trodde inte att jag kunde koda, va?

Well, det kan jag inte heller, men jag jobbar på det. Jag tröttnade lite på att bli retad för att jag inte kunde, så jag började försöka lära mig C# igårkväll. Jag har kommit ungefär till
Vem är du?
Eva
Hej Eva-älskling! Massa gos på dig! :D
i ett kommandofönster. Mer avancerade saker än så klarar jag inte än. Men jag jobbar på det, som sagt. Och det med älskling och gos och sånt var mest för att det såg mycket roligare ut.

Jesus performs miracles,
From Galalli to Rome.
But it would be a miracle,
If he brought a fuckin lady home.

Där har vi en låt jag måste låta Johanna lyssna på. Bara för sakens skull, liksom.

För övrigt träffade jag Marth idag. Han verkar klara sig, det är bra.

Ni vet, förr eller senare verkar det som att alla får en sån där "existenskris"-liknande sak.
Det finns en viss punkt, där man faktiskt stannar upp och verkligen inser saker. I allmänhet hur dum man har varit, eller hur mycket man gått miste om för att man bestämt sig för att vara på ett visst sätt. I allmänhet leder det till att man bestämmer sig för att bli någonting som är så mycket tvärtemot det man brukade vara som möjligt, bara för att komma bort ifrån det.
Ofta inser man då efter ett tag att man inte riktigt orkar vara på både det gamla och det nya sättet. Det blir för extremt, åt båda hållen, och det är rätt slitsamt att tvingas växla emellan dem beroende på vilka man umgås med eller vilket humör man är på. Man tvingas acceptera att man inte klarar av att vara två extrempersonligheter samtidigt, och försöker, medvetet eller omedvetet, att föra samman de två istället.
Sammanförandet tar sin tid, en ganska lång tid. Men till slut landar man någonstans mitt emellan, där man trivs ganska bra och rent allmänt känner sig rätt nöjd.

Att "bli vuxen" är en ganska lång period, som inte slutar förrän man själv anser sig vara helt och fullt vuxen. Men enligt mig börjar den precis där, där man inser saker. Där man faktiskt börjar tänka på ett lite annorlunda sätt, där man över huvud taget stannar upp och tänker.


I'm fucking Craig
Craig Christ.