Thursday, March 23, 2006

Psyk.

Nu försöker jag igen, det gör jag faktiskt. Den här gången med Järva. De lär inte skicka iväg mig för att jag bor på fel ställe. Det vore ganska praktiskt att hamna där egentligen, för dit kan jag till och med gå, och vägen över fältet är fin nu när snön försvinner - för det gör den. Det går inte fort, men den försvinner.

Jag funderar på om de konstiga märkena i snön på grannens tak är spår från husets katter, eller bara snö som smält till hälften. Jag hoppas på kattspår, även om det egentligen inte ser ut så. Det är roligare att tänka sig att katterna gått omkring däruppe. Det påminner mig om någon gammal barnvisa som finns med på ett av mina gamla favoritkasettband.

Det satt två katter på ett tak, killevillevippbombom

Yeah. Typisk barnvisa. Men ganska gullig, på något sätt. De där barnvisorna är ofta det. Jag tycker bäst om de som låter lite lagom sorgsna, typ Tula hem och tula vall, eller Limu limu lima. Fast min absoluta favorit är Gåsa gåsa klinga. Den är så totalt jättegullig.

Uppdatering: Hon på Järva verkar totalt jätteförvirrad, och tar en massa uppgifter som jag inte förstår vad de ska användas till. Jag tappade just allt förtroende för den mottagningen. Undrar bara vilken jag ska försöka med nu.

1 Comments:

Blogger knytt said...

Detta är väl en överflödig kommentar, men du kanske kan prata med någon människa du litar på? Som komplement till psykolog iallafall. Eller tills du hittar en. Det är jobbigt att behöva "lassa på" andra människor sina problem, men man märker ju om de inte vill det. Jag tror att de flesta bara vill att du skall må så bra som möjligt och är glada om de kan hjälpa till. Jag hoppas verkligen du blir bättre iallafall. Om jag kunde posta kramar så skulle jag göra det.

10:58 pm  

Post a Comment

<< Home