Nysnö.

Det är värdelöst att lana när man är jätteemo. Helt klart värdelöst. Så efter den snyggaste stölden av kudde från under någons sovande huvud någonsin, utförd av Yanee, tog jag sagda kudde i famnen och vandrade hemåt genom ett sovande Spånga. Det var nästan läskigt tyst, men det var ungefär vad jag behövde - ensamhet är sällsynt nu för tiden. Och även om jag inte var jätteförtjust i ensamheten som sådan, var det bättre än att vara omgiven av människor jag inte vill träffa när jag gråter. Är jag dum som sjunger för mig själv när jag är ensam? Kanske. Men det hjälper litegrann åtminstone.
Idag har jag ägnat i pricip all min vakna tid åt att läsa. His Dark Materials. Jag har säkert sagt det förut, men de böckerna är totalt underbara. Jag blir verkligen frustrerad av att komma till sidan som upplyser mig om att det är "End of book two". Får försöka låna Amber Spyglass imorgon. Jag börjar såpass sent, jag hinner in till stan innan skolan om jag vill. Det löser sig.
Jag tror att jag vill skriva någonting. Men det gäller att jag lyckas samla tankarna tillräckligt för att få ner dem i skrift som någonting annat än lösryckta meningar. Det är främst där problemet ligger ikväll.