Ta-dah!

Yay! Failat skolan - Igen!
Det trodde ni inte va?

Jag klarar inte av att gå dit, min mentor tror att jag har ångest (vilket inte låter helt långsökt), så jag ska till skolan på fredag. Först träffa skolläkaren och förklara att jag inte klarar att jobba 40 timmar i veckan rent fysiskt, sedan träffa kurator och se om hon kan få mig att våga gå till jobbet över huvud taget. Åh, så roligt.

Imorgon bär det av till Stockholm Eye Center för andra gången. Dags att prova ut glasen till mina glasögon. Jag funderar på om jag ska ha någon styrka på dem eller inte. Det är visserligen rätt skönt att ha när jag sitter vid datorn eller så (jag har kört med syrrans glasögon den här veckan för att testa), men när jag bara ser dubbelt på lite längre håll vill jag ju inte ha någon styrka i vägen som krånglar till det och gör allt suddigt. Jag skulle nog vilja ha två par egentligen, men det känns lite orimligt, med tanke på att de säkert är megadyra. Jag har ingen koll på glasögon, men jag har fått för mig att ju konstigare och mer specialgjorda de är, desto dyrare är de. Och mina blir väl visserligen ganska vanliga för att vara prismor (skelningsglas, alltså), men såna är väl fortfarande inte jättevanliga? Eller?

Jag orkar inte städa mitt rum. Det skär i hjärtat varje gång jag ser de stackars skorna ligga där på golvet, men jag orkar verkligen inte flytta in dem i skåpet. Av någon anledning.

Äsch.

Jag har egentligen ingenting att säga den här gången, behöver bara skriva av mig lite om ingenting alls. Jag vet inte, jag fick för mig att vara kreativ på väg hem nyss. Jag har varit hos Fille och spelat tv-spel och sett på Scary Movie. Sen såg Nirvie så rolig ut på bussen hem att jag ska göra en barnbokskaraktär av honom också. Så nu har jag tre böcker jag måste skriva, någon gång. Det blir nog bra. "Sagan om Spöket", "Lill-Charle och Bussmonstret", samt "När Lillen var mörkrädd". Eller någonting i den stilen. Bara så ni vet.

Julen avklarad. Ingen ps2a, men lillkusinen fick en wii och jag är lagom avundsjuk. Johan var tomte åt honom. Jättegulligt, faktiskt, men han dödar mig om jag visar någon bilderna - Johan alltså, inte lillkusinen. Så jag låter bli. Jag fick åtminstone strumpor och pajformar och en tvål och min älskade mixer! Så nu är jag lycklig och kan göra hallonmilkshake till frukost varje dag.

Nyår är också avklarat. Jag stressade upp mig alldeles för mycket, vilket ledde till att jag själv inte hade särskilt kul på själva nyårsaftonen, men hade väldigt mysigt dagarna efter när vi borde ha städat och så. Alla andra verkade trivas åtminstone, så jag är rätt nöjd. Och nästa gång tar jag hjälp av Gurra eller någon från början, så slipper jag stressen. Nu fick han hoppa in och hjälpa mig med nästan all maten, eftersom jag inte hade någon särskild koll egentligen. Är det inte konstigt, hur man kan planera i månader och ändå stå där helt clueless när det väl är dags? Men iallafall. Nästa gång ska jag ta hjälp av fler människor från första början. När det nu blir. Folket som var där på nyår är tydligen sugna på en reunion till midsommar.

Jag blev nog inte särskilt kreativ ikväll ändå, även om det kändes som en så bra idé på väg från bussen. Jag tror det var mycket kläderna som gjorde att jag kände mig så från början, iofs. Jag har lärarinnekjol och höghalsad stickad tröja och hårknut och jag hade knäppkängorna och kappan och en stor halsduk på mig. Jag kände mig som någon sorts blandning mellan en lärarinna ur en Astrid-bok och en estetfjolla. Ganska trevligt, visserligen, men lite skumt.

Imorgon är det släktmiddag åtminstone. Den traditionella trettondagsmiddagen hos Marianne. Det brukar vara trevligt, men lite långtråkigt, så jag räknar med någonting liknande i år. Och på söndag är det pepparkakshusätande hos farbror och hans fru. Det lär också bli trevligt. Och gott.

Mhmm. Varför dricker jag inte flädersaft oftare?