Tuesday, February 27, 2007

Biblioteksbesök.

Det här är ett försök att få det att verka som att jag har ett liv. Och är lite intellektuell dessutom.
Tyvärr kommer det troligen att misslyckas, men det var en bra dag åtminstone.

Jag försökte nämligen vända tillbaka min dygnsrytm (något som tyvärr inte fungerade i slutändan) genom att vara vaken tills det var en bra tid att somna. Jag försökte sova på natten, men efter tre timmar av mardrömmar, åtminstone delvis orsakade av Haibane Renmei på repeat, gav jag upp, vaknade, och fortsatte min konversation med Psy.
Eftersom båda var vakna och ingen av oss hade planer på att sova förrän till kvällen bestämde vi oss för att göra någonting.

Kort sagt tog vi 06.07-tåget från Spånga in till stan, hade picknick med kakor på centralen, och försökte fördriva tid tills affärer och sånt öppnade för att gå och leta upp en hatt åt Psy. Detta lyckades vi med någon gång runt lunch, och eftersom vi var vid Medis gick jag på biblioteket.

Här hände det underbara.

Förutom The Childhood Collection och Winnie-the-Pooh hittade jag nämligen Zalt - Ånghärskarnas planet.
Det låter inte så speciellt. Boken i sig har 182 sidor, en tämligen vanlig barn- eller ungdomsbok. Science Fiction. Den handlar om Benji och hans fladderkatt Miromurr, och ett stort stjärnskepp vid namn Alexandria - ett gigantiskt flygande bibliotek som rör sig från planet till planet fullastat med kunskap, med en besättning av bibliotekarier.

Vad som gör den här boken speciell för mig är att den är uppföljaren till Azur - Kapternernas planet.

Azur handlar också om Benji och Miromurr. Det är en av min pappas gamla böcker (att döma av prislappen som sitter kvar på baksidan är den köpt för 9.oo kronor på B&W), och det var en av mina favoritböcker när jag var lite yngre. Under en period läste jag om den minst en gång i veckan - bokmal som jag alltid varit kan man förstå att en historia som cirklar kring bibliotekarier och en flygande katt tilltalade mig. Jag föreställde mig dessutom alltid att den stränga kapten Meriann liknade min farmor.
På baksidan av Azur står "Läs mer om Alexandria i 'Zalt - ånghärskarnas planet'". Vilket lett till att jag letat mer eller mindre aktivt efter Zalt sedan jag fyllde nio.

Nu har jag hittat den. Inatt sträckläste jag både Azur (igen) och Zalt. De är helt underbara. Den första till och med bättre än jag minns den, den senare precis så bra som jag föreställt mig. Och därför kände jag mig tvungen att ägna dem ett blogginlägg.

För övrigt hade biblioteket på Medis utförsäljning av barnböcker för en femma styck. Jag råkade få tag på Blod och dunder-äventyret av Margaret Mahy. Jag tror att jag lånade den minst femton gånger under en period av två år - vilket är en del med tanke på hur mycket andra böcker jag också var tvungen att läsa. Det är en helt underbar barnbok, och jag tillbringade lite mer än två timmar av eftermiddagen med att ha högläsning ur den för Psy, som också fastnade för den. För vem kan låta bli att älska en bok som innehåller en rödhårig vetenskapsman, en lika rödhårig trollkarl, en Oväntad skola, en försvunnen rektor, två fula skurkar, en Mycket elak fabrikör med ett inspelat elakt skratt i armstödet på sin rullstol, hans adopterade faster och två talande katter? Det är precis allt som behövs i en riktig blod och dunder-historia. :)

Sunday, February 18, 2007

C#.

Ni trodde inte att jag kunde koda, va?

Well, det kan jag inte heller, men jag jobbar på det. Jag tröttnade lite på att bli retad för att jag inte kunde, så jag började försöka lära mig C# igårkväll. Jag har kommit ungefär till
Vem är du?
Eva
Hej Eva-älskling! Massa gos på dig! :D

i ett kommandofönster. Mer avancerade saker än så klarar jag inte än. Men jag jobbar på det, som sagt. Och det med älskling och gos och sånt var mest för att det såg mycket roligare ut.

Jesus performs miracles,
From Galalli to Rome.
But it would be a miracle,
If he brought a fuckin lady home.

Där har vi en låt jag måste låta Johanna lyssna på. Bara för sakens skull, liksom.

För övrigt träffade jag Marth idag. Han verkar klara sig, det är bra.

Ni vet, förr eller senare verkar det som att alla får en sån där "existenskris"-liknande sak.
Det finns en viss punkt, där man faktiskt stannar upp och verkligen inser saker. I allmänhet hur dum man har varit, eller hur mycket man gått miste om för att man bestämt sig för att vara på ett visst sätt. I allmänhet leder det till att man bestämmer sig för att bli någonting som är så mycket tvärtemot det man brukade vara som möjligt, bara för att komma bort ifrån det.
Ofta inser man då efter ett tag att man inte riktigt orkar vara på både det gamla och det nya sättet. Det blir för extremt, åt båda hållen, och det är rätt slitsamt att tvingas växla emellan dem beroende på vilka man umgås med eller vilket humör man är på. Man tvingas acceptera att man inte klarar av att vara två extrempersonligheter samtidigt, och försöker, medvetet eller omedvetet, att föra samman de två istället.
Sammanförandet tar sin tid, en ganska lång tid. Men till slut landar man någonstans mitt emellan, där man trivs ganska bra och rent allmänt känner sig rätt nöjd.

Att "bli vuxen" är en ganska lång period, som inte slutar förrän man själv anser sig vara helt och fullt vuxen. Men enligt mig börjar den precis där, där man inser saker. Där man faktiskt börjar tänka på ett lite annorlunda sätt, där man över huvud taget stannar upp och tänker.


I'm fucking Craig
Craig Christ.

Monday, February 12, 2007

Gos!

Det är städat kring min dator, för en gångs skull. Alla sladdar undanstoppade så gott det går, och sådär. Jag kunde ju lika gärna ordna det när jag nu skulle koppla in den.
Jag var på scoutLAN i fredags. Så nu har jag massor med nya filmer att se. Och så var jag på inflyttningsfest igår. Så nu har jag äntligen kvicknat till ordentligt.

Och så har jag Stefan här, och det är typ, bäst. Han sover, så egentligen är han inte så jätteroligt sällskap just nu. Men han är så sjukt söt att jag blir glad bara av att titta på honom när han ligger sådär, så jag klarar mig ändå.

Jag var hos Johanna i..torsdags, typ. Drack té och åt kakor och pratade i tre evigheter, ungefär. Sånt är bra, vi borde göra det oftare.
Och scouterna i onsdags. Också bra. Jag är glad att jag börjar igen. Men jag är ganska säker på att jag dissar dem nu på onsdag - det är Alla hjärtans dag då. Jag ska hitta på någonting till pojken. Eventuellt skulle jag och Johanna göra sällskap när vi hittar på saker till pojkarna, för att det är så tråkigt att gå på stan själv. Jag tycker det känns som en jättebra idé, men jag får väl dubbelkolla och checka lite tider och sånt.

Äsch, jag har ju ingenting att skriva. Ingenting att göra heller, för den delen. Fruktansvärt osmidigt av mig. Men, well.

Wednesday, February 07, 2007

Panik?



Jag har börjat lyssna mycket på VNV.
Eller rättare sagt, jag har börjat lyssna på mina favoritlåtar med VNV om och om igen, blandat med Feindflug och Diary of Dreams. Jag vet inte om det är positivt eller inte, men jag känner att Leo har haft mycket större inflytande över min musiksmak än han borde.

Jag har skaffat ett jobb. Tror jag. Men lönen är helt och hållet provisionsbaserad. Så om jag ringer er, köp ett diplom för sjutusen, will you?
Det är väl inte den ultimata grejen, egentligen. Men jag menar... Antingen sitter jag hemma hela dagarna och gör ingenting. Eller så sitter jag där och ringer lite, och har åtminstone chansen att få pengar för det, så fort jag hittar någon som inte lägger på efter tio sekunder. Men de måste ju finnas någonstans. Antar jag.

På fredag scoutLAN, som jag lovat att gå på. På lördag Stefan, och sedan Uppsala. På onsdag Alla hjärtans dag.

Jag fick en liten actionfigur föreställande Davy Jones av Emil för någon dag sedan. Den står och är gullig på skrivbordet.


...jag har ingenting att skriva om, uppenbarligen. Jag är inte helt säker på varför jag fortsätter.

Jag ska prata med en syo idag, är tanken. Har aldrig sett henne förut, och har inte pratat med henne personligen - vilket alltid gör mig nervös att det ska ha krånglat någonstans, så att jag till slut står och väntar på en människa som står och väntar på mig dagen efter. Eller så. Dessutom är syokonsulenter lite läskiga. Inte mer än att det går att hantera, men fortfarande.
Jag vill in på Stockholms hotell- och restaurangskola. Jag vill. Jag ska. Har jag bestämt. Jag är bara inte säker på hur.

Sen har jag lyckats boka in både scouterna och att jag ska jobba i eftermiddag, insåg jag sent igårkväll. Jag överväger att försöka flytta mitt jobbpass till torsdag istället. Jag vet bara inte om det är en bra idé att göra precis i början. >.< Men scoutfolk kommer bli väldigt besvikna på mig om jag inte är där, misstänker jag. Så jag försöker nog göra det ändå. Jag skulle vilja ha dagpasset på torsdag, så kan jag hälsa på Johanna på torsdagkväll. Får försöka ordna det.


I scribble on the ceiling
On the walls and on the floor
I shiver in the corner
'Cause I forgot to lock the door

Deleted memories
Of false identities
Unfortunately I
Did never say goodbye

Panik?