Påskägg.

Woho, den traditionella påsklunchen är avklarad, påskgodiset uppätet, och det är dags att slappna av. Så gott det nu går.
Vi hann med en middag hos mormor i fredags också, och de letade fram Atarit åt mig. Med andra ord har jag, Johan och Fille spelat pacman sedan dess.

Oh, och ikväll kommer Emil hem igen. Vi ska möta honom vid tåget. Det är skumt, för det känns inte som att vi träffar honom -så- jätteofta, men ändå har det på något sätt känts jättekonstigt när han inte varit i stan på ett tag. Jag tror det är för att man är så van vid att han dyker upp lite här och var utan förvarning. Äsch, jag vet inte. Men ikväll är det hans tur att spela pacman.

Jag råkade ut för en liten miss i planeringen förra veckan, btw - korr har fullt. Folk står redan i kö för att få börja, och det verkar inte finnas en chans att jag kan få komma in före hösten. Min syo, Tina, skulle ringa och prata lite med dem åtminstone. Hon lovade att ringa tillbaka på fredag eller måndag, tror jag det var. Så jag hoppas.
Men annars blir jag tvungen att hitta på någonting annat att göra fram till och under sommaren. Det kan bli lite knepigt. Men, tja. Det är ingen idé att oroa sig för mycket redan nu.

Och Johan städade mitt rum! Och målade om svarta väggen. Nu ska jag bara få upp hyllorna där, och sen är det dags att gå igenom alla mina prylar. Och nu menar jag verkligen alla prylar. Jag är så trött på att alltid ha så mycket saker att jag inte har någonstans att göra av dem. Så jag ska faktiskt försöka rensa ordentligt den här gången. Det kommer säkert misslyckas stenhårt, men det är en helt annan sak. Jag måste försöka åtminstone.

Tänkande.

"Fullständig orörlighet eller en fredlig cigarrett eller tio minuter vid ett öppet fönster eller en stillsam promenad under träden eller stundom en kopp te skall föra er närmare den rätta källan till ert tänkande än något annat."

Jag har äntligen kommit mig för att läsa Konsten att tänka, som stått i min bokhylla ett tag. Jag hittade den någonstans och tyckte om titeln. Copyrighten är från 1929, så den är kanske inte så värst uppdaterad, men den är klart intressant. Jag är ungefär halvvägs och minns inte mycket av vad jag läst hittills, men det känns som att den lägger sig i bakhuvudet på det där sättet som böcker gör ibland när de ger en någonting att tänka på som är för stort för att man ska kunna eller vilja koncentrera sig på det direkt. Det lägger sig i bakhuvudet, och någon månad senare kommer man på sig själv med att sitta och fundera över en idé som lades fram i boken, fastän man vid det laget oftast har glömt vilken bok man läste det i.
I vilket fall. Det är en intressant bok som jag nog ska läsa flera gånger, men jag kommer inte kunna förklara för någon vad den egentligen handlar om. Den är skriven av Ernest Dimnet, om någon får för sig att leta fram den själv.

Zuzum.

Ny praktikplats, börjar imorgon. Får se hur det går, antar jag.