Påskägg.

Woho, den traditionella påsklunchen är avklarad, påskgodiset uppätet, och det är dags att slappna av. Så gott det nu går.
Vi hann med en middag hos mormor i fredags också, och de letade fram Atarit åt mig. Med andra ord har jag, Johan och Fille spelat pacman sedan dess.

Oh, och ikväll kommer Emil hem igen. Vi ska möta honom vid tåget. Det är skumt, för det känns inte som att vi träffar honom -så- jätteofta, men ändå har det på något sätt känts jättekonstigt när han inte varit i stan på ett tag. Jag tror det är för att man är så van vid att han dyker upp lite här och var utan förvarning. Äsch, jag vet inte. Men ikväll är det hans tur att spela pacman.

Jag råkade ut för en liten miss i planeringen förra veckan, btw - korr har fullt. Folk står redan i kö för att få börja, och det verkar inte finnas en chans att jag kan få komma in före hösten. Min syo, Tina, skulle ringa och prata lite med dem åtminstone. Hon lovade att ringa tillbaka på fredag eller måndag, tror jag det var. Så jag hoppas.
Men annars blir jag tvungen att hitta på någonting annat att göra fram till och under sommaren. Det kan bli lite knepigt. Men, tja. Det är ingen idé att oroa sig för mycket redan nu.

Och Johan städade mitt rum! Och målade om svarta väggen. Nu ska jag bara få upp hyllorna där, och sen är det dags att gå igenom alla mina prylar. Och nu menar jag verkligen alla prylar. Jag är så trött på att alltid ha så mycket saker att jag inte har någonstans att göra av dem. Så jag ska faktiskt försöka rensa ordentligt den här gången. Det kommer säkert misslyckas stenhårt, men det är en helt annan sak. Jag måste försöka åtminstone.

Tänkande.

"Fullständig orörlighet eller en fredlig cigarrett eller tio minuter vid ett öppet fönster eller en stillsam promenad under träden eller stundom en kopp te skall föra er närmare den rätta källan till ert tänkande än något annat."

Jag har äntligen kommit mig för att läsa Konsten att tänka, som stått i min bokhylla ett tag. Jag hittade den någonstans och tyckte om titeln. Copyrighten är från 1929, så den är kanske inte så värst uppdaterad, men den är klart intressant. Jag är ungefär halvvägs och minns inte mycket av vad jag läst hittills, men det känns som att den lägger sig i bakhuvudet på det där sättet som böcker gör ibland när de ger en någonting att tänka på som är för stort för att man ska kunna eller vilja koncentrera sig på det direkt. Det lägger sig i bakhuvudet, och någon månad senare kommer man på sig själv med att sitta och fundera över en idé som lades fram i boken, fastän man vid det laget oftast har glömt vilken bok man läste det i.
I vilket fall. Det är en intressant bok som jag nog ska läsa flera gånger, men jag kommer inte kunna förklara för någon vad den egentligen handlar om. Den är skriven av Ernest Dimnet, om någon får för sig att leta fram den själv.

Zuzum.

Ny praktikplats, börjar imorgon. Får se hur det går, antar jag.

Ta-dah!

Yay! Failat skolan - Igen!
Det trodde ni inte va?

Jag klarar inte av att gå dit, min mentor tror att jag har ångest (vilket inte låter helt långsökt), så jag ska till skolan på fredag. Först träffa skolläkaren och förklara att jag inte klarar att jobba 40 timmar i veckan rent fysiskt, sedan träffa kurator och se om hon kan få mig att våga gå till jobbet över huvud taget. Åh, så roligt.

Imorgon bär det av till Stockholm Eye Center för andra gången. Dags att prova ut glasen till mina glasögon. Jag funderar på om jag ska ha någon styrka på dem eller inte. Det är visserligen rätt skönt att ha när jag sitter vid datorn eller så (jag har kört med syrrans glasögon den här veckan för att testa), men när jag bara ser dubbelt på lite längre håll vill jag ju inte ha någon styrka i vägen som krånglar till det och gör allt suddigt. Jag skulle nog vilja ha två par egentligen, men det känns lite orimligt, med tanke på att de säkert är megadyra. Jag har ingen koll på glasögon, men jag har fått för mig att ju konstigare och mer specialgjorda de är, desto dyrare är de. Och mina blir väl visserligen ganska vanliga för att vara prismor (skelningsglas, alltså), men såna är väl fortfarande inte jättevanliga? Eller?

Jag orkar inte städa mitt rum. Det skär i hjärtat varje gång jag ser de stackars skorna ligga där på golvet, men jag orkar verkligen inte flytta in dem i skåpet. Av någon anledning.

Äsch.

Jag har egentligen ingenting att säga den här gången, behöver bara skriva av mig lite om ingenting alls. Jag vet inte, jag fick för mig att vara kreativ på väg hem nyss. Jag har varit hos Fille och spelat tv-spel och sett på Scary Movie. Sen såg Nirvie så rolig ut på bussen hem att jag ska göra en barnbokskaraktär av honom också. Så nu har jag tre böcker jag måste skriva, någon gång. Det blir nog bra. "Sagan om Spöket", "Lill-Charle och Bussmonstret", samt "När Lillen var mörkrädd". Eller någonting i den stilen. Bara så ni vet.

Julen avklarad. Ingen ps2a, men lillkusinen fick en wii och jag är lagom avundsjuk. Johan var tomte åt honom. Jättegulligt, faktiskt, men han dödar mig om jag visar någon bilderna - Johan alltså, inte lillkusinen. Så jag låter bli. Jag fick åtminstone strumpor och pajformar och en tvål och min älskade mixer! Så nu är jag lycklig och kan göra hallonmilkshake till frukost varje dag.

Nyår är också avklarat. Jag stressade upp mig alldeles för mycket, vilket ledde till att jag själv inte hade särskilt kul på själva nyårsaftonen, men hade väldigt mysigt dagarna efter när vi borde ha städat och så. Alla andra verkade trivas åtminstone, så jag är rätt nöjd. Och nästa gång tar jag hjälp av Gurra eller någon från början, så slipper jag stressen. Nu fick han hoppa in och hjälpa mig med nästan all maten, eftersom jag inte hade någon särskild koll egentligen. Är det inte konstigt, hur man kan planera i månader och ändå stå där helt clueless när det väl är dags? Men iallafall. Nästa gång ska jag ta hjälp av fler människor från första början. När det nu blir. Folket som var där på nyår är tydligen sugna på en reunion till midsommar.

Jag blev nog inte särskilt kreativ ikväll ändå, även om det kändes som en så bra idé på väg från bussen. Jag tror det var mycket kläderna som gjorde att jag kände mig så från början, iofs. Jag har lärarinnekjol och höghalsad stickad tröja och hårknut och jag hade knäppkängorna och kappan och en stor halsduk på mig. Jag kände mig som någon sorts blandning mellan en lärarinna ur en Astrid-bok och en estetfjolla. Ganska trevligt, visserligen, men lite skumt.

Imorgon är det släktmiddag åtminstone. Den traditionella trettondagsmiddagen hos Marianne. Det brukar vara trevligt, men lite långtråkigt, så jag räknar med någonting liknande i år. Och på söndag är det pepparkakshusätande hos farbror och hans fru. Det lär också bli trevligt. Och gott.

Mhmm. Varför dricker jag inte flädersaft oftare?

Ortoptist.

Jag gick upp omänskligt tidigt idag och åkte in till ögonakuten. Jag har haft svårt att fokusera blicken på saker sedan i torsdags. And guess what? Jag skelar.
Tydligen har jag en medfödd skelning, och har bara varit jävligt bra på att kompensera för den i alla dessa år. Men nu gick det visst inte längre, så jag måste träffa en ortoptist, en skelningsdoktor, så fort som möjligt. Få ett par glasögon och få någon ordning på det här.

Vad som är jobbigt är att det inte finns några linser för skelning. Det är glasögon som gäller.

Jävla tur att jag faktiskt kan se helt okej ändå. Jag skulle -inte- stå ut med glasögon dygnet runt. Men jag känner att ögonen ansträngs alldeles för mycket just nu, så det skulle nog vara bra att ha ett par glasögon att ta på lite då och då, liksom.
Plus att jag får ett par roliga glasögon.

Avstånd.

Om någon hade gjort den här bilden för något år sedan hade jag brytt mig ännu mer, men den är fortfarande ovanligt klockren även för att vara xkcd.